Festivalrapport #2

Jag skrev i början på Augusti en ej så utförlig festivalrapport som behandlade Augustibuller, eller morgonen efter rättare sagt. En annan efter den var i princip färdig, men ändå inte helt, så jag sparade den som ett utkast men glömde av den helt, men skådade den först nu. Så i brist på annat slänger jag upp den här, två månader för sent. I brist på annat som sagt.

---

Jag avskyr verkligen festivaler, jag önskar jag vore helt själv på dem. Jag och mina av egen hand utvalda kumpaner. För satan i gatan vilken idioti, jag tror Augustibuller (månne tillsammans med Hultsfred pga. den lägre åldern) ligger etta ändå. Det är en ändlös strävan till att få vara den mest alternative och crazy personen. Detta året bjöds jag bland annat på den gamla klassiska outfiten naket tjejfetto (eller mansdito, fast smalt). Den slår aldrig fel och oh ja, det ser så skönt ut att gå runt där i solen/molnigheten/duggregnet/ösregnet med vitt fläsk alternativt ful penis studsandes runt. Fast det är lite väl mainstream, det sker liksom varje år. I år vart jag mer inspirerad av den mannen som (förvisso iklädd nåt så vanligt som Y-fronts) hade klätt sig i ketchup med matchande senap, som på hans rakade skalle hade samlats i en liten kletig hög, som en fin hatt. Där har vi egentänkande och originalitet. Textilier är så outdated. Alla är så förbannat alternativa så de bara är en enda stor klump av alternativitet. Vad de kanske inte tänker på när de är sig själva och visar vilka de är genom sitt yttre, är att på samma plats finns det åtskilliga tusen likadana som dem. Och den mest alternativa på plats är den som traskar runt i hela jeans och vanlig tröja.

Och en annan sak. Festivalpirater. För helvete, av med din trekantshatt, ögonlapp och puffyshirt. Du ser inte ut som Johnny Depp, Du är ju för fan ful! Vad är det för outfit, pirat va? Och ta inte kort på dig själv med din mobilkamera, en pirat har ju förfan inte telefoner! Jag säger som Onkel Kånkel sjunger. Du är ett ägg.