Orelake

Såg ni på SVT igår när de intervjuade Jan Malmsjö angående Persbrandts avhopp från nån pissföreställning på dramaten för några veckor sedan? Måsen hette föreställningen, men iallafall - det blev ett riktigt liv när han hoppade av och skådespelareliten rasade ju såklart. Titta på klippet här och se hur arg Malmsjö är. SÅ ARG!! Persbrandt är ju tamejfan djävulen!! HAN ONANERAR PÅ DEN ÄDLA KONSTEN SKÅDESPELERI!! Hör ni det? ONANERAR MED VÄLFYLLD PUNG!! Hur har han mage? Jag håller självklart med Malmsjö. Han borde hängas, kastreras och matas till gamarna. Lystring lystring, pyromaner, nekrofiler och bedragare, begå era dåd - Persbrandt är ändå värst! Fånga kättaren, kosta vad det kosta vill!! Jävla Persbrandt, va?

2007

Jag klämmer till med en årsbästalista! För vafan, man kan väl åtminstone få låtsas vara recensent?

Top 5 - Pop
1. Arcade Fire - Neon Bible
Ett släpp av ett gäng som var helt okända för mig innan jag fick nyss om denna pärla. Inte ett kasst spår, alla bör ha - det är ett under att den inte fått mer uppmärksamhet än den fått.
2. Robert Plant & Allison Krauss - Raising Sand
Hade mina tvivel inför en tjurig gammelgubbe och en kvinna jag inte var särskilt bekant med alls - Men fanimej det var ju arslebra. Svängigt och vackert om vartannat.
3. M.I.A - Kala
Gillade första släppet, men det var aningen ojämnt i mina öron. Hade några riktiga dunderhits, men mycket mediokert också. Egentligen är det likadant här, förutom att topparna är ännu högre denna gång. Och det räcker för mig, för de är många också!
4. Babyshambles - Shotter's Nation
En överraskning - Snubben har gjort en total uppryckning (om man ser till förra släppet) och jag skulle lätt kunna säga att det håller samma klass som Libertines bästa stunder.
5. Jens Lekman - Night Falls Over Kortedala
Jag hatade Sipping on the sweet nectar när den släpptes som singel och jag ogillar den fortfarande - tjatig och trist - men resten! Jag blir glad och ett trallande fån. Egentligen vill jag inte stödja autistiska artister som mumlar och stirrar ner i marken när de talar, men... Den är faktiskt förjäkligt bra.

Bubblare: Jay-Z - American Gangster, Adam Tensta - It's a Tensta Thing, Bright Eyes - Cassadaga

Top 5 - Arslemangel
1. Nile - Ithyphallic
Mumiepappa Sanders med manskap manglar på - Bästa på flera år, förmodligen rentav deras bästa sedan första skivan. Pungontsåmanfårnäsblod-ös.
2. Dillinger Escape Plan - Ire Works
Experimentellt med DEP-mått mätt, alltså lugnare och med nya spännande infallsvinklar. Såklart med obligatorisk idioti, men mer varierat än Miss Machine.
3. Deathspell Omega - Fas - Ite, Maledicti, in Ignem Aeternum
Fåniga titlar på latin till trots så funkar svarta döden även i år! Inte lika bra som 2004, men ändå... Ursinniga fransmän trakterar genomtänkt kaos... Jag blir glad!
4. Electric Wizard - Witchcult today
Rumpskakardoom. Svängigt OCH ont på samma gång. Hade bara tidigare given We Live, och den tyckte jag i ärlighetens namn var i tristaste laget. Men nu har det tatt sig! Måste ta en närmre titt längre bak i katalogen, för den här gjorde mig definitivt intresserad
5. Bad Religion - New maps of hell
Rent logiskt sett borde ju gubbjävlarna varit uträknade för något decennium eller två sedan, men jag skulle nästan kunna säga att detta är deras bästa släpp tillsammans med No Control. Det dröjer nog ytterligare ett tag innan det blir PRO tack och lov!

Bubblare: Watain - Sworn to the dark, Kongh - Counting Heartbeats, Wolves in the Throneroom - Two Hunters, Behemoth - The Apostasy


Top 6 - Pannskott
1. Mika - Sluta... Släpp... Låt..ar.... Nu....
2. Sean Kingston - Sluta låt illa. DU LÅTER ILLA SÄGER JAG!! SLUTA!!!
3. Maskinen - Släppte årets kanske absolut sämsta låt, kommer dock inte högre för det är den enda jag hört med dom. Hoppas det fortsätter så.
4. Sean Paul - Fortfarande på fri fot. Leta rätt på. Skjut.
5. Morgonpasset i P3 på fredagar - Råfjantiga försök till att vara livsstilscoacher. Ni förstör mina fredagsmorgnar! Jag vill ALDRIG mer höra om något helgens ledord. Jag vill kissa på handtaget till ytterdörren till eran studio i minusgrader så det fryser, så ni tar på mitt kiss varje dag i vinter när ni ska börja jobba. Så dåliga är ni.
6. På mig själv när jag var ute och gick i GBG. Jag gick en morgon och skulle shoppa frukost. Bakfull, jävlig, trött. När jag hade kommit ut från trapphuset så gick jag med tunga steg på trottoaren, då jag snubblade till, så som jag kan göra ibland. Jag tappade dock balansen och ramlade in i husväggen, och min ena sko lossnade och for ut mitt i vägen. Idiot.

Hail to the busdriver

Jag har kommit på en till åkomma som jag lider av, som är rätt så likartad med den som jag nämnde här. Det handlar om att åka buss, eller just den delen då man stiger på bussen. Så fort jag hivar upp pengarna till busschauffören och ska bege mig igenom mittgången så är det som att hjärnan goes blank. Det spelar ingen roll om så Kungen, Hasselhoff eller Stomi-Bertil skulle sitta längs med i gången, jag skulle ändå inte notera dem. Det enda hjärnan söker efter och (när det är hittat) fokuserar på är en ledig plats. Mången gång har jag passerat förbi vänner och bekanta bara för jag stirrar mig blind på att få sitta. Knappt ens de runt den lediga platsen noterar jag. Är det det bergslagska "Prata inte mä mej!!" eller bara min egna sinnesförvirring som är i ON-mode?

Riddim

Jobbet har givit mig en fruktansvärd tvångstanke. Vi har en kaffeautomat som jag på grund av denna tvångtanke har börjat att avsky. Inte för att den ofta krånglar, fixar kefft kaffe eller är långsam, nej nej - Den är gjord av ett företag som heter Selecta, och loggan sitter precis där man väljer vilket kaffe man vill ha. Och vad tänker man på då? Ja just det. En röst som säger Select-a-a-a-a-a-a med reverb- och echoeffekterna i botten, typ på elvan. På äkta gammal reaggae/dancehall/dub-manér a´la Lee Perry eller Yellowman, med skum bassgång och idiot-plingeffekter i bakgrunden. JAG BLIR TOKIG! "Ahhh ska bli gott med fint kaffe, jag tar svart, select-a-a-a-a-a-a, nu drar jag och sätter mig, select-a-a-a-a-a-a shit nu tänker jag på select-a-a-a-a-a igen, lägg av nu, select-a-a-a-a-a, select-a-a-a-a-a yaa man selecta-a-a-a shit det kommer aldrig sluta med select-a-a-a-a" Samplingen slutar aldrig.

Brave new world

Frukost, Dag 1, Måndag

- Faen, halu radhusbiff på macka ida!
- Javesst faen det äju de enda jag har rå me! Hähä!
- Höhö

Frukost, Dag 2, Tisdag
- Faen, halu radhusbiff på macka ida!

- Javesst faen det äju de enda jag har rå me! Hähä!
- Höhö

Undrar hur det låter imorgon...

Bussigt

Jag hade en otroligt bra och triumfrik fredag. Det började med att sitta och ljumma hos Manne, men det var var inte det som var det viktigaste på kvällen - Vid klockan tolv / ett på natten begav vi oss hem till Stuart för en nattomgång i PS2-spelet Buzz, som är en form av frågesport. Till klockan fem på morgonen satt vi, och de försökte, ja som de försökte... Men de kunde bara inte. Det gick inte. De kunde inte vinna över mig. De var som två pajaser. Roliga att se på, iallafall till en början. Sen började det bli mer... Sorgligt. Att de verkligen försökte... Men inte kunde vinna. Stackarna. Men hörni, försöka duger! Fortsätt kämpa! Kanske så, en dag...

Veckans Bergslagsbygd

Stråssa

Stråssa ligger ca 1 mil ifrån min hemby, Guldsmedshyttan, som även den kommer att porträtteras här inom en snar framtid. Jag tänkte börja med denna bygd eftersom alla som bor härikring har en särskild relation till den. Och eftersom bilder säger mer än tusen ord, får ni här ungefär en miljon ord. Håll till godo, tryck på bilderna för förstoring.






Vi steg ur bilen i centrum. Där har dom den gamla affären "Handlar´n" (som är nedlagd). Där huserar nu en dam som stavar byxor byxer och säljer LPs med namn som "Saxparty 7" och "Häftiga låter med Saints". Gillar ni kopparpannor & snapsglas kommer ni få ert lystmäte här. Precis bredvid ligger den gamla nedlagda veterinärbyggnaden. Bara ett stenkast därifrån, på andra sidan vägen, ligger också den skolan. Den lades ned för några år sedan.





När det kommer till boende finns det en hel del tillgängligt. I princip bara att välja och vraka. Planlösningarna är simpla och det står något att finna till alla som är intresserade. Lägenheter finns det gott om.





Den mest intressanta detaljen med bygden är helt klart gruvan. Den har lämnats orörd och står och avnjuter sitt förfall. Byggnaderna är massiva (notera Jon-Eriks litenhet i den första bilden - man ser en vit mössa där nånstans) och gråa. Här pågick stor aktivitet men i takt med att fyndigheterna dog ut dog också platsen.

Stråssa-Kuriosa;
Känd profil: Hanner
Kända strofer: "Älu e fitta älle?" & "Älu bög älle?"
Fritidssysslor: Åka bil, dricka/göra brännvin
Utbildningsväsen: Nedlagt
Befolkningskurva: Minskande.
Bergslagsfaktor: Hög

Lag i berg

Idag var jag ute på äventyr med Jon-Erik här i bygderna. Anledningen är att imorgon har jag premiär för en ny följetong här på bloggen, eftersom Benny hotade ta mitt liv med elvisp om jag fortsatte lägga ut bilder på honom, herr "Jag är ju egentligen snygg". Jag och Jon-Erik var ute och rekade & forskade i kommunen, för att ge er "Veckans Bergslagsbygd", en presentation av våra orter och tillvaros här i Lindesberg med omnejd. Nu ska jag dricka berka. Hörs imorgon!

Kony

HAH! Vilken idiot! Har ni sett något fulare!? http://www.aftonbladet.se/foraldrar/article1080667.ab

Beat on the brat

Jag berättade tidigare om mina unga år, om hur jag var lång, ful och klen men var noggrann med att poängtera att jag var snäll. Idag kom jag på en till sak som var positiv med mig (Eller åtminstone något sånär upprättande av övrig uselhet)! Jag var nämligen väldigt noggrann med att få sista ordet, att vinna och inte ge vika. Detta minns jag inte så mycket själv i unga år, men jag vet det genom bland annat att Manne"Minnarn" Wikberg talade om för mig hur det var på mellanstadiet, då min slagpåse-period tog sin början. Som den gången då Heffklumps-Holm låg på mig (viktfördelning Tim kontra Heffaklump ca 15/85) och slog mig på armen och tränade andra grepp på mig. Jag låg där och kved, och Holm sade med mitt huvud låst i armbågen;

- Ger du dig, ger du dig!?!?
- Ja.. urk.. Ok..ej!!!
- BRA! Höhöhö där fick han! Sade Holm och började gå därifrån.
- ...Tjockis..!..
- Va SARU!?

Och så var massakern igång igen. Men jag gav mig inte! Det man inte hade i näven fick man ha i truten. Saker som jag dock minns mer var episoderna i högstadiet, då det hade eskalerat till mer regelrätt terror och handgemäng. Även fast Störcha eller Hanner vevade, kunde man iallafall kalla dem nedsättande saker, även fast man visste att man förmodligen skulle få ondare efteråt. Det var det liksom värt på något sätt.

Say my name

Jag finner det väldigt lustigt med smeknamn och historierna bakom dem. Och vad passar då bättre än att jobba där jag jobbar, där nästan varenda gubbsate har ett dåraktigt namn eller epitet? Jag rabblar en kort lista;

Boxarn
Bus-Hugo
Pluskas
Lus-Agnar
Tratten
Tvålen
Kompisen
Lök & Potatis
Slangen
Apan
Björken
Pullrunken
Rävungen
Muslimen
Belsebub

Det är de som först ploppade upp i skallen bara sådär nu vid skrivtillfället, så jag skulle nog säga att jag ändå missar 33-45% av de som finns. Synd bara att jag inte vågar fråga varifrån alla kommer - vem vill inte veta varför nån kallas Tvålen eller Pullrunken?

It begins...

Jag skulle vilja hänvisa till detta inlägg. Och sedan poängtera att jag nu haft samma dusch i 3 månader. The transformation has begun...

Stomi

"Peter, bär blöja ikväll. Vi ska lyssna på Onkel""

Onsdagsbenny

...Men jag är fan inte fulare än Benny. Just ja. Det gick väl inte va?

Beautiful ones

Jag har faktiskt kommit på en positiv sak med mitt arbete, eller min arbetsplats snarare. Det är ju på det viset att alla här är så fula. Jag vet inte hur många som jobbar här på hela området, men jag skulle tippa på runt 120, och jag svär, jag är lätt snyggast. Det beror som sagt på att alla andra ser ut som stryk, men ändå. Det är ju ändå en topplista och en tävling. Varje gång jag är på väg mot vattenklosetten så stannar jag till vid spegeln, ställer in ögonbrynen på Jason Priestley-mode och kollar lite på mig själv. "Yeah" tänker jag. Sen klockan fyra kommer jag ut i verkligheten och upptäcker att jag trots allt är rätt ful ändå...

Start wearing purple

På tal om Bergman så kom jag och tänka på hans följe. Inte alla såklart, men ofta undrar jag på vilket sätt en oroväckande hög procent dramatiker, skådespelare och dess gelikar ser på sig själva. Det första praktexemplet jag kommer att tänka på är såklart Börje Ahlstedt men hans exempel är så självklart, han är ju för faen parodisk. Men ni förstår min poäng?

Börje och dina kära vänner. Ni är inte utsända på nåt gudomligt uppdrag att skådespela eller förtälja något. Dionysos har inte sänt er med uppdraget att sprida något budskap. Ni sysslar med underhållning, att få folk att ha det lite trevligare. Det placerar er i samma fack som Basshunter, Brolle Jr och Stefan & Christer. Visst, alltså, det är bra att det finns sådana som ni, utan underhållning skulle man ju... underhålla sig med annat. Men ta det inte på ett sånt JÄVLA ALLVAR. It's acting for crying out loud.

En sista grej innan jag lämnar detta. När El Bergmano kolade så vill jag minnas att Peter Stormare gjorde en mängd uttalanden i pressen, karln var ju helt förstörd. Bland annat ett om hur han en gång var hos Inge B och liksom, hängde som polare gör. Han berättade om hur Ingmar tills kvällsmaten sade "Peter, bär svart ikväll. Vi ska äta middag." BÄR SVART!! VI SKA ÄTA MIDDAG!!! Hör du det Manne? Bär din oranga Helly-Hansen! Jag har beställt två Bussola!! KLÄ UPP DIG SÄGER JAG!!!

Lizm

Jag gick idag på jobbet (där jag för övrigt spenderade 5 timmar av mitt liv med att försöka få bort 6 bultar) och irriterade mig över en sak jag bevittnade på TV för ett gäng månader sedan. Det var i hysterin efter Bergmans bortgång, och de visade dokumentär efter dokumentär, "Bergman & Fårö", "Bergman & kvinnorna", "Bergman & Fårost", "Bergman & flenset" osv. osv.

Jag minns en i synnerhet, det var en kvinna som jag inte minns namnet på som var ansvarig för dokumentären. Hon figurerade också mycket framför kameran, lallandes runt med Bergman. Hela tiden hade hon ett så äckligt ansiktsuttryck, som när de gick runt utomhus på någon gård, eller snarare nån grusgång för bilar och dylikt. Hon gick bredvid honom och hade ett sånt lycksaligt, fjäskande flin. Det var så fantastiskt när han berättade memoarer från sin ungdom. BAH! Han babblade ju bara på som någon annan äcklig pensio-knullgubbe. Om hur hans lärare sade något i stil med att "Bergman, skärp till dig nu!" och hon sken av beundran och lycka. "Sade han så till dig, du som är fantastisk!! Snälla herr Bergman, diarréa i denna form så jag kan frysa ner och göra isglass som ett minne av dig."

Visst vafan gubben var ju en hejare! Men för tusan, snackar han som en dement 112-åring om bara skit behöver du ju inte fjäsk-le för varenda mening som kommer ur farbrorns mun. Bara att ignorera! Det är så man blir av med gamla människor.

Turbo-Hag

Jag fick för en vecka sedan lift in till stan av Turbo-Britta och Daredevil, Mannes mor respektive far. De hade ju vägarna förbi så det var lika bra det - sparade ju in 29 kr på bussbiljett, katchiing lizom bah. Ordet hagga tas till en annan dimension när man umgås så tätt inpå varandra, även fast det är en så relativt kort period (jag följde även med in på affären när vi väl var framme i stan). Jag fick veta flertalet saker på vägen till Manne! Till exempel;

• Att grannarna har fyra stycken skitjobbiga hundar. De är små, ettriga och skäller konstant på alla som går förbi och ibland liksom bara... Skäller de ändå. "Då brukar jag gå ut och ställa mig på trappen och stirra på deras hus en stund för att visa vad jag tycker, sen går jag in igen". That showed them!!
  
  
• I affären öste Manne i lite godis i en påse. Alltså en godispåse som man tar vid lösgodiset, en av papper, kanske står det karamellkungen eller något sådant på den. "NEEJJE!!! Ta en sån här istället så väger det mindre!!!" haggskrek T-B & hämtade en genomskinlig påse från grönsaksavdelningen. Yesssss!!!! 4 gram till godo... HAH! Up yours, Lidl-ledning!!
  

Det var bara några av lärdomarna och citaten jag upplevde. De andra är roliga, men kanske inte på ett lika allmänt sätt. Jag rekomenderar alla att ta en biltur med dem - ert liv kan ta livsomvälvande vändningar.

PS. Låten som gick på repeat i mitt huvud bilfärden igenom var Am i going Insane med Black Sabbath.

Gulp

Om ni undrar över blogginaktiviteten på senaste så är det för jag har drabbats av magsjuka. Så att skriva här är inte prioritarie ett precis... Men det börjar bli bättre, så snart återkommer jag i full force. Syns då!

Tisdagens Benny

"Har du hört Helmer Tampongförtäraren med Onkel? Vilken härlig sång!"

Trustor

Jag var ett snällt barn som liten. Dock var jag inte särskilt populär bland brudarna eftersom jag var lång, smal, klen & ful. Jag minns också från ett skolkort (som Manne ofta gärna poängterar) att jag hade dålig hållning, pottfrilla, och byxorna i armhålorna (glasögonen kom dock inte förrän på senare år). Men jag var snäll, och det är väl huvudsaken? BAH! Snick-snack. Det värsta med att vara den snälla var att man aldrig blev ihop med tjejer, man fick bara vara deras kompis. Som nån jävla väninna, va!? Kapa av mig penis & pung och kalla mig Timmelina.

Men åter till saken. Jag var iallafall snäll, rentav menlös. Jag hade inte ihjäl grodor, jag kastade inte sten på änder och jag slogs inte (förutom när jag armbågade tjockisen Jimmy Rehn i fejset under en fotbollsslagsmål i sexan, men tjockisar kan knappast räknas). Fast slagsmål var ju kul, men jag var helt enkelt för rädd för att få ont. Jag gick mest med den segrande parten efteråt och lismade ("rätt åt den där jävla Christer!! Bra gjort!!"). Men jag minns särskilt två händelser som jag skäms för i efterhand som var jävligt elakt gjort.

Som den gången då vi skulle sälja majblommor. Vinsten går ju till behövande barn och jag vet inte vad, och man får väl typ 0.01% av vinsten till sin egen kassa. Så en dag när vi såg vår chans snodde jag och Smuffe Karlsson ett par påsar med majblommor utav alla sorter när inte läraren såg. Sen ställde vi oss utanför affären, och gick runt och knackade dörr & sålde blommorna till ovetande och snälla pensionärer. Det var en genialisk idé tyckte vi båda två! Vi fick till slut ihop ett par hundralappar som vi köpte ostbågar och cola för. Vi var väl behövande barn vi med, eller?

Den andra gången var när vi skulle hem till Smuffe, vi gick i femman tror jag. Han hade fått tag på en snuskrulle som han ville visa. Det var nog det fränaste vi hade hört! Så vi spred ut det till alla coola i klassen som ville med. Jon-Erik ville också med, så han frågade snällt. Smuffe sade att han bara fick följa med ifall Jon slickade på hans strumpor, vilket han följdaktligen gjorde. Så vi sket i att ta bussarna hem, och så begav vi oss ned till Smuffes hus, som ligger långt bort i ena änden av byn (Jon-Eriks låg i andra änden, det blir nog 3-4 km lätt). Väl framme vid Smuffes hus så gick vi in och låste dörren innan Jon-Erik hann gå in. Han stod utanför och bankade på dörren i säkert en halvtimme innan han till slut gav upp och gick hem. "Där fick han!" tänkte vi. Fyfan.

Lika som bär

- - - - Peter LeMarc? - - - - - - - - - - - - - - Onkel Fester?

Tour de Hytt

Igår när Manne samtalade med sin kvinna i telefon så hörde jag hur han berättade om gamla dagar. Om hur han när han var yngre var ute och cyklade med sin mamma. Alltså turbo-Britta. HAH! Alla som har någon form av relation till Manne eller Turbo-Britt vet hur kul det där är. Manne cyklandes med mamma. Hans bästa vän. Jag ser framför mig hur han hade på sig sin lilla fula barnhjälm och hur han stolt trampade på råfort framför Britt, som naturligtvis cyklade kärringhoj med haggkorg på. "Kolla mamma, kolla vad fort jag kan! se så duktig jag är! Vroooom, vrooom, sväng sväng!". Turbo-Britta med hennes stora pojk!

Jag var en usel cyklist. Mina ben och armar hade mer än ofta skrapsår och blåmärken för jag var en sån klant. Jag minns den gången då vi byggde ett hopp uppe vid crossbanan. Jag kom i full fart och tänkte göra världens fränaste hopp, men cykelhjulet fastnade i sanden, det var som att köra in i en vägg, och det enda som for över hoppet var jag. Eller den gången då jag cyklade i full fart längs med en å, och hjulet fastnade i ett stort men osynligt hål. Det tog tvärstopp och cykel började snurra kring hjulet istället för tvärtom. Jag hade tur som klarade mig från ån. Det är ett under att jag sedan klarade mig levande från mopedtiden. Då gjorde man ungefär samma misstag fast då gick det ännu fortare. Som när jag uppe i Stripa körde i grushögarna och återigen kom i full fart. Fis-ettan gick som satan och så helt plötsligt tog marken under en slut. Två-Tre meter senare låg man utslagen och hade ett vint styre & stötdämperi. Idioti. Vad ska man med körkort till om man inte ens kan cykla?

Ulf Lundell's full of shit

Jag fattar inte hur folk från första början kunde emigrera till detta skitlandet. Okej, jag tror säkert Sverige med sin fina natur och rätt generösa temperatur hade vart en trevligt hangout för backpackers på 400-talet. För att inte nämna på vintrarna då de kunde ta sina nytäljda skidor och ta sig fram i det väl tilltagna vinterlandskapet. Men vafan? Hur kunde man slå sig ner här på heltid? Jag har tjocka vinterjackor och uppvärmt hus, men tycker ändå att det är piss att bo i ett land som har ollonväder 7-8 månader om året. Förut sade jag att helvetet började från Dalarna och upp, fast det var på en nationell skala. Ska man se det universellt så skulle man nog snarare dra gränsen vid, säg Alperna och upp eller så. Ruhr-Området om jag ska vara snäll.

Jag menar, medelhavsområdet kan ju knappast ha varit överbefolkat på den tiden, se bara på befolkningskartorna nu kontra då. Sveriges historia hade ju ändå kunnat utvecklats parallellt, fast på annan plats. Jag hade hellre sett Gustav Vasa gömma sig från knektar i höbalar & koskit nere i Provence, Karl XII hade kunnat få sitt pannskott i Milano och JAS-planen hade kunnat kraschat på Sicilien. Frågan är ju om det hade vart värt att bli korkad, få äckligt medelhavskrull och oförmågan att uttala engelska ord på köpet.

"Penisattack på gatukök"

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1239929.ab

Alltså vafan? Hur jävla sugen på kottsnask kan man bli? Shiiit...

Kuksvans

I lördags var jag på cocktailparty. Jag kände mig lika malplacerad & obekväm som Manne hade gjort på partistämma hos Feministisk Initiativ, eller Benny på en buss med ebolapatienter. Eftersom jag inte kan socialisera och föra konversation så fanns det givetvis bara en utväg, baren. Det lindrade min inkompetens aningen, och kvällen fortgick lite smidigare. Förutom att jag höll på att sparka sönder tån på en dörrkarm, vilket ledde till att jag nästan äntrade vardagsrummet rullandes. Det var jäkla trevligt och skoj ändå, men alltså... Jag får sådan fasansfull tunghäfta när man ska byta livserfarenheter och tala om sig själv med andra, jag vet inte om det beror på att jag är blyg, eller jag helt enkelt inte har några vidare erfarenheter eller persona att tala om. Jag står mest och tänker på att hålla munnen stängd (så jag inte ska se dum ut naturligtvis) och ena ögonbrynet upplyft för att få den där intresserade looken ("intressant synpunkt Ankarström, eller vad säger du von Platen?"). Hur gör man egentligen? Jag borde gå en kurs.

En händig man

Jag vet inte vad som är problemet. Vad som kapar av alla mina lemmar och nervförbindelser i hjärnan när jag sätter mina fötter innanför mitt hem. En hel dag kan jag stå på jobbet och tankarna sprids åt alla håll och kanter, och mitt engagemang är stort. Tankarna går från allt möjligt som "Jag ska fan åka bort långt åt helvete!" till "Nu jävlar ska jag plugga!", & "Nu ska jag ta mitt körkort på nån dag!! Fort ska det gå!!" till storslagna fantasier som "Jag ska tamejskitan skriva en bok!!" och jag sprudlar av idéer och lusta för all möjlig skit som jag kommer på. Men så fort jag kliver innanför dörren till mitt "hem" så vrider någon av motivationsmätaren från 11 till 2. Jag faller ihop i soffan, och bara att gå ner & ta en macka känns som en omöjlighet. Mitt engagemang och min lusta ersätts med en grå gegga av apati som pulserar i mitt huvud och sprids ut i resten av kroppen. Livet rusar iväg och sätter sig på X2000 och far iväg i en jäkla fart medans man står i en regnpöl och trampar vatten. Jag avskyr mig själv och dimman som drabbar mig. Jag står inte ut & jag BLIR TOKIG!

15 minutes

När jag står och har som allra tråkigast på jobbet och man står och drömmer sig bort så kommer man ibland på sig själv med en del saker. Oftast att man rör sig till musiken, kanske en liten dans eller dylikt. Eller som att man skulle vara med i en musikvideo och man rör sig passande till låten, så som de hade gjort i en eventuell video. Till exempel att man vänder sig om i slow-motion när en lugn balladliknande låt kommer igång igen efter ett break eller att man tar i extra hårt med arg min när man skruvar åt någonting, samtidigt som en hårdare låt pumpar upp tempo till nåt crescendo-aktigt. Det är tur att det är högljutt också för då kan man growla med lite i smyg utan att någon störs eller tycker jag är en idiot. Är jag en idiot tro? Känns som så.

Racemaskin (Hört på jobbet #9)

- Det var bättre bilar förr, faen nu krånglar ju varenda biljäevel jämt!
- Nähä!
- Joholu, tillåmä Volvo!
- Inte Saab.
- Jo.
- Nä.
- Jo.
- Nä.
- Saab är ju en rejsmaskin.
- Nä.
- Jo.
- Inte alls.
- Jovisst.

Fredagens Benny

"Fan va ful jag är!"

Teknikens Under

Min syrra satt häromveckan vid datorn. Hon har ett sånt här störtfånigt facebook-konto (man kan äntligen hålla kontakten och maila folk!!!!!!!!! otroligt!!!!) så hon satt och grejade där. Så kom morsan in. Hon hade förmodligen lyssnat på radio eller läst i nån tidning, så hon lät mediet bilda en uppfattning åt henne.

- Du ska inte ha sånt där Facebook!
- Vadårå?
- Det är inte bra.. Det tar upp ens tid och så kan man få en massa reklam!!

1. Tar upp ens tid? Den disponerar man väl hur fan man vill.
2. Får en massa reklam? WAAHH!!!! Jag måste genast springa ut och sparka ned postlådan och gömma skiten, jag har hört att man kan få en massa reklam dit med, FORT SKA DET GÅ!!!

Autumn Leaves

"Storå Pizzeria - För god mat & trevlig miljö"

Snö og Granskog

Idag lyssnade jag på Flipp eller Flopp på P3. Det var Fronda och nån Karin Winter (jag antar att det stavas med W med hennes sätt att vara i åtanke). Jag hörde bara sista låten, det var någon låt med Cascada. Ni vet, "'cause everytime we toouuch, i geet this feeling, tralalalala-lalasjälvmordsnälla-lalalaa". Den var givetvis usel, men jag blir förbannad på Winter och hennes gelikars sätt att verkligen ta avstånd från musiken. Direkt när låten tystnade var hon på och "aaah det var så uselt, det gjorde ont i kroppen, ooh vilken skit, usch vad pinsamt" osv. osv. Där förstod man vinken. Hon gillade det inte. Sedan så frågar programledaren Fahl "Vet ni vem det var?" Och frågan hann knappt avslutas innan Winter direkt "Oh nej ingen aning! Aldrig hört!" Det där aggresiva sättet att verkligen säga att man inte har sådan musik i sitt liv... Vafan lugna dig!! Dina kreddpolare kommer inte lyncha dig om de hör programmet och du skulle känna till Cascada. "Nej jag vet inte, jag måste vart på källarspelningar med fransyskan Atjo E. Prosét alla gånger när Cascada spelades i radion, ni vet hon den blinda som citerar Ferlin och spelar gitarr med tårna & mungiga med fittan? Ni vet inte? Bra..."

Jag insåg efter att ha läst igenom vad jag skrev att allting ovan var helt substans- & meningslöst. Jag vill bara få tiden att gå. Slutar... Snart... jobb...et...... 10... min... kvaa-aaarr.....

ill innocence

Jag kom nyss hem från min vän Manne. Både han och jag var hemma från jobbet idag med diverse åkommor, så vi låg och tyckte synd om oss själva (och varandra...) och glodde på rulle och sedan House. Jag har ådragit mig en regelrätt men ändock förfärlig förkylning. Den är rätt jävlig på morgonen, för att sedan avta lite framåt eftermiddagen och sedan nå sitt klimax på kvällen. Det blir alltid värre framåt natten, som en av våra nationalskalder en gång sjöng. Mina näs-gnomes jobbar för fullt i min snorfabrik till jättenäsa och jag rosslar som om jag jobbat i Pakistansk kolgruva sedan jag var 8. Atjoo! Manne har det lite roligare dock, han har drabbats av det gamla hederliga brunvattnet baktill och han sken som en sol när jag kom dit. "Välkommen till bajsfesten!" Skrockade han i sin oranga Helly-Hansen, öppnade dörren och gjorde en svepande, välkomnande rörelse med armen.

Veckans Benny

"Jag skulle kunna skriva att jag sitter och bajzar, men eftersom du lägger upp allt jag skriver på din blogg så låter jag bli"

We've landed on the moon!!

Jag skaffade mig en ny telefon i fredags & jag måste säga att jag är mäkta förbryllad. I denna kreation ingår den häpnadsväckande funktionen att låta telefonen lyssna på en låt i ca 5 sekunder, och 5 sekunder senare skriva vad låten heter. Jag hade bara kommit förbi den funktionen lite flyktigt förut när min vän visade den för mig, men då var det en Bruce S. låt som den kände igen. Då tänkte jag att "Bah! Bruce känner ju tillochmed mig katt igen!" men när jag och Manne utsatte den för hårda prövningar med bland annat underground-indie och smaskig köttardöds och den kände igen skiten så blev vi inte annat än förvånade. Eldprovet åsterstår visserligen då jag ska utsätta den för gammal fin Eddie & Onkel, men vafan, ändå! Men jag förstår iallafall inte - Är detta någon grej som funnits länge? Jag är inte direkt med i mobilsvängen. Det räcker ändå för att jag ska ställa mig upp på bordet i matsalen och skandera "Stoppa ALL forskning! Framtiden är här!"

Dagens Lars

"Det är fränt med tatuerade brudar! Det enda negativa är att om man är ihop med dem så är de mycket fränare än en själv"

Boba Fett

Om jag fick välja tre artistoffer för att hyra en hitman för att "städa undan" så vore mitt val glasklart, genom hjälp av min vän radion. Jag hyr snart en för att städa undan mig själv, så jag slipper dem om inte annat. De tre är självfallet;

• Sean Paul. Ursäkta mig, du låter som en idiot. Du har fula flätor också.



• Sean Kingston. Ursäkta mig, du låter som en idiot. Du är fet också.



• Mika. Ursäkta mig, du låter som en total riktig råidiot. Du ser ut som en häst också.
  

De två förstnämnda är bara totalt obegripligt att de ens blir insläppta i en studio, den tredje inte så konstigt eftersom han själv är producent, och således har nycklarna dit. Men vafan? Femsiffriga belopp från min sida, lätt. Försvinn!

Lika som bär

- - - - - - Paul Potts? - - - - - - - - - - - - - - - - - Pol Pot?

These dreams of you

Inatt drömde många konstiga drömmar, jag minns särskilt att jag sprang uppför en ränna (för beskrivning, se bild) i Stråssa/Stripa gruva. Jag vet faktiskt inte exakt vilken för de ser ju trots allt nästan likadana ut. Den var iallafall exceptionellt lång och jag sprang uppför fort, fort (som ni ser på bilderna är de rätt så branta också). Jag har arbetat fram två lämpliga tolkningar; Håller jag på att arbeta mig långsamt uppåt? ELLER kommer det snart gå utför utav bara helvete? Jag väntar med spänning.

Quality Control

Jag önskar jag hade ett par klabbar dynamit så jag kunde spränga det svenska filminstutet, för jäklar vilken sjuhelvetes skit de sprider ut. I dagar har jag stått på jobbet och irriterat och gruffat för mig själv över komposten de skyfflar över oss. I mitt hörn står jag och hytter med näven så det måste se fånigt ut. Jag ser visserligen rätt så dåligt med svensk film, men det lilla som ändå passerar mina ögonlober & hörselvägar blir jag bestört över. Hela tiden dyker det upp två filmer i skallen som jag blir mest förbannad på. Den ena är;

• Fröken Sverige. Fyfan, det är den mest otrovärdiga dynga mitt öga skådat. Så fort nån av de nyexaminerade från teatergymnasiet öppnar sina trutar så sitter jag som på nålar av obehag. Har SF någon som helst kvalitetskontroll? Ni är så jävla dåliga!!
  


• Så som i himmelen. Alla förutsättningar för att bli en bra rulle; Världsvan man kontra liten inskränkt by, nakna bröst, fullgubbe, kvinnomisshandel och hela baletten. Men vafan? Kay Pollak du är så usel! Jag åberopar återigen otrovärdighetssyndomromet. Jag skulle vilja se den lilla by i verkligheten som blir besökt av storfräsarn från stan som startar kör som folk med glädje hoppar in i, kvinnor som män. Hade snubben gjort det i Stråssa hade han blivit både bränd och lynchad (fyfaaeen, jäevla böeg!! Håll inte på å sjung!!) på stubinen. Jag darrar och håller för ögonen när tjock-Alfred eller vad han nu heter börjar gråta och det slutar med stor skrattfest och gemenskap. Han hade också blivit ivägburen och arkebuserad vid ladugårdsdörren direkt om det ägt rum i Stråssa. Eller när CPet börjar gråta och gör det i en ton och håller i den inför den stora publiken, och alla sedan klämmer i med honom. Så vackert! Vilken glädje! Sångens kraft!

Bah!!! Undrar om nån svensk regissör någonsin vart utanför sin ateljé eller vart det nu är som "the magic happens" när han kommer på sina ideér.

Ägg

Två av mina favoritställen när man ska shoppa vinyler & dylikt över nätet är http://www.hotstuff.se/ och http://www.relapse.com/. Det förstnämnda ligger i Älmhult och det andra på Nya Zeeland. Jag älskar Hotstuffs utbud eftersom det är så gott & blandat, men ERA JÄVLA KLANTAR ge mig mina skivor!! Jag får dom veckor tidigare om jag beställer från Relapse som bokstavligen talat ligger på andra sidan jorden. Ge mig, annars!!

Spatsiba

Vissa dagar på jobbet börjar tungt. Alltså direkt när man träder in i omklädningsrummet. Det är uppdelat på så vis att man har sina rena kläder i en rad i ena änden av salen, och sina smutsiga arbetskläder i den andra. Så när man tagit av sig sina rena kläder går man spritt språngande naken igenom hallen till arbetskläderna. Det värsta är när man har tagit av sig allt & man ska bege sig till skåpet med arbetskläderna och hör ett främmande språk komma ifrån området där ens skåp är lokaliserat. Man söker igenom språkbanken och inser snabbt att det är ryska. Sedan sneglar man över och ser ett gäng buffliga ryssar stå och samtala högljutt. Så jag blir lite rädd och sätter mig och låtsas kolla något på mobilen och kanske kollar lite extra på strumpan (oj tur, inga hål idag heller) för att fördriva tiden lite så de ska gå bort. Sen kommer jag på mig själv av att vara störtlöjlig när jag sitter naken och kollar på mobilen och/eller strumpan, så jag går motvilligt över till samlingen ryssar vid min skåp.

Jag tänker att det finns ingen stund i livet som jag känner mig så sårbar och utsatt som när jag står naken i en samling ryska män.

Krossa flaskan

Ett vanligt ändamål med utekvällar i våra bygder är förbrödring på bergslagsvis (se nya platser, slå nya människor). Brobyggen och utraderande av gränser, med nävens kraft. Jag har bara råkat ut i handgemäng (eller risk för) en handfull gånger, och i alla gånger utom en så berodde det på att jag var en långhårig bög.

Som den gången vi var på nyårsfest i Frövitrakten. Vi shakade på dansgolvet då det kom fram en nisse till min ännu långhårigare vän Nils-Petter. "Faen, äre du som schlage min brorsa?". Det verkade orimligt eftersom vi stått på dansgolvet den senaste timmen, men visst. Det höll på att balla ur flertalet gånger, men vi lyckades undkomma blåögon och smärta, förutom några enstaka close-ups på golvet. Annars var det mest "Klipp håret bög" som hördes.

Eller den gången jag, Nils-Petter, Jerry och Hawk gick på stan. Då bakom systemet mitt på blanka dagen så steg det ut en man i medelåldern ur sin 245a. "Ta och klipp håret förfan, det här är ingen jävla rockfestival... Försvinn annars ringer jag polisen och då blir det pang-pang". Förvåningen var stor.

Ett axplock ur vardagslivet för en långhårig bög. Jag vill givetvis tillägga att jag ej utbytt elakheter, verkat hotfull eller själv slagit, ej ens för att försvara mig, men ändå råkat i trubbel. Jag förstår dock inte hur min hårlängd föranleder min sexualitet. Även fast jag varit med någon tjej vid det tillfället som situationer börjat urarta, så har jag ändå vart en långhårig bög. Kan det vara så att jag försöker dölja min gayness genom att låtsas gilla tjejer? Nånting måste det ju vara.

F. Lindström (Hört på jobbet #8)

Om du, vän eller fiende, skulle känna för att hälsa på mig på jobbet någon dag så ha denna bruksparlör i bakhuvudet. Det är en god början iallafall.

- Faen, ta & flöa på dä! (Hördudu, ta och akta på dig)
- Faen, du har nå böös i håre!! (Hallå där, du har något skräp i håret)
- Faen, glase fylldes ju bara te härta! (Rackarns, glaset fylldes bara till hälften)
- Faen, Olsson blev feskfetta! (Hör upp allesammans, se på Olsson, han fick ingen fisk)

Veckans Hawk

Talade med Hawk igår och han nämde att han kommer hem till helgen (inte sant?). Och då blev jag så till mig att jag inte kunde hålla mig.

"Lustigt... När jag fick ditt mezz satt jag själv och bajsade. Det luktade som om jag ätit mejeriprodukter ur en uteliggares kalsonger dagen innan. Ha en bra dag på jobbet, huj"

Rixmix

Mina hörselkåpor på jobbet är det bästa jag vet. De har inbyggd radio, så när jag inte orkar iPoda kör jag på det istället. Det är faktiskt bra också, men fanimej vad uselt Mix Megapol & dess gelikar är. Och det säger jag inte med något rödstrumpigt i bakhuvudet, jag skiter väl i ifall dom har reklam eller ej (visserligen oftast pinsamt genomusel sådan) för det har ju SR också fast bara för sina egna kanaler. Det är de förbannade radiopratarna som väcker min vrede. Och det faktum att samma låt återkommer ungefär 100 ggr var timme. Men dock. Radiopratarna.

"Hallå hallå, Micke Ågren på Mix Megapol här med den nyaste & fräschaste musiken, alltid nytt, alltid fräscht, aldrig gammalt, bara det bästa av det nya, nytt nytt nytt är bra, och bra musik vill vi spela och det finns mycket bra som är nytt! Blankt & skinande nytt. Skinande som mitt blankpolerade oll. Ikväll är det lördag & lördag är skönt, vad tycker ni, är inte lördag skönt? Jovisst är det skönt, skönt sköntelisköntsköntskönt härligt är det med lördag för då är det helg och helg är ju som alla vet skööönt. Då kan man ta det lugnt eller gå ut och partaja lite, jag vet inte, ta det lugnt eller festa, ja göra vad man vill, festelifest är ju skoj men man kan ju göra ingenting, undrar vad jag ska göra, det får vi se för jag vet inte själv, å vafan vet jag egentligen, jag är ju så jävla dum i huvudet, jag gillar att pilla anus och rida på ponnys och se på småpojkar som kissar åååååh vad det är skönt med helg, helg & fest & småpojkar, åååå vad kul jag ska på pedofilernas volleybollturnering i helgen, åååh vad goooooott runkrunkrunkrunkrunkrunkrunkrunk smek mig guran"

Sånt jävla babbel och nonsens, jag blir tamejfan tokig efter några sekunder av eländet, som tur är så pratar de ju sällan så länge eftersom de avbryts av den nyaste & fräschaste musiken hela tiden. Fyfan vilka råsopor som jobbar där. Spjutspetskompetens inom radiomediet? Var en babblande råidiot.

Tungmetall (Hört på jobbet #7)

För att återanknyta till min doktorsbesök som utmynnade i diagnosen klenhet;

- Faen höerde att doktorn sa att du va klen!
- Jo jag vet.
- Faen du fåju ta å svarva te dä en skivstång sålu kan träna upp dä lite!
(enter gubbe nr.2)
- Men due, hur faen skulle det gå te?
- Vafaen menaru?
- Jomen vi har ju schlut på aluminium faen!
- Hähähä
- Höhöhö

Hajar som hajar

Emma och jag kollade på TV häromdagen. Det var på Discovery Channel, och de hade ett program om hajattacker. Jag tror det hette något i stil med "BIGGEST EXTREME SHARK ATTACKS GONE WRONG WITH SURVIRORS OF THE DIBBIDIDABBEDIDOOO".
Det var såklart massor utav haj-footage, och när man fick se en fet vithaj simma runt så;

- Tim, hajar har så konstiga ögon... Blinkar aldrig hajar?
- Njae, jag tror inte direkt de behöver fukta ögonen.
- Nej men jag tänkte, det måste ju svida att få saltvatten i ögat.

Straxt en interjuv nånstansch

Jag har tre stycken felsägningar som jag irriterar mig mest på. Eller ja, felsägningar, helt enkelt ord som folk säger på sitt lilla idiotvis utan vett och sans. Dessa tre är;

1. Interjuv. Av engelskans Interview. Inte engelskans Interjuev. För ett sådant finns ju inte.
2. Straxt. Vadå straxt? Menar ni strax? Säger man straxt är det helt plötsligt inte ett tidsadverbial längre. Vad menar ni? Straxt som i ett adjektiv? Är det någonting som är straxt? Hur är man om man är straxt?
3. Nånstansch. Talar för sig självt.

På radion på jobbet hörde jag alla tre idag innan vi ens tog frukost. Jag kokar! Men börjar ljumma till. Sluta prata fult.

BFG

Manne och jag brukar tala om hur skönt det vore med en pistol. Allvarligt talat, tänk vad mycket man skulle kunna uträtta med en sådan. Som t.ex den gången vi stod i kön till affären och skulle handla chibba & läskeblask till vår filmkväll. Framför oss hade vi Dagmar, 118, och hon skulle ge expediten 59,50 kr. Femtiolappen fick hon direkt, men de övriga 9,50 skulle hon betala i 50-öringar respektive enkronor i den lilla myntautomaten vid kassan ni vet. Hon lyfte upp sin haggbörs och började fumla med mynten. Med haggröst;

"Eeeett, ett & feeeemtiii, tvåååå, treee, fyyy.... eller vänta, treeeee & feeemtiiiii, fyyyyyyr, feeeeee....."

Om Manne eller jag hade haft en pistol;

"Eeeett, ett & feeeemtiii, tvåååå, treee*PANG*, *du-dunk*

Sedan lägger man upp sina varor på rullbandet, kliver över och betalar. Fungerar också ypperligt vid andra tillfällen, t.ex. på bussen/spårvagnen/tåget när irriterande människor, (säkert feta) sitter och är dryga. Rednecksen kanske inte är ute och cyklar trots allt.

Saida

Jag hörde på radion på jobbet idag att det var nån spå-hagga som hade lurat i ett par att de skulle drabbas av stora olyckor inom en snar framtid. Så för att undvika att de skulle råka ut för dessa så skulle de betala henne strax över 300 000 kr, vilket de också gjorde. Spåtanten sitter nu åtalad för ocker och riskerar fängelsestraff. Vafan då för? Hon är ju ett geni, det är ju de där jävla vettvillingarna som betalar henne som borde buras in. Nötter.

Doctor, doctor

Idag var jag hos doktorn. Jag har under en längre tid haft lungont, eller ja, torso-ont kanske är mer pricksäkert. Ungefär sedan jag började jobba, vilket är för, tjae, 4-5 månader sedan. Jag hade först i åtanke att kanske hade jag fått ett återfall av min infektion jag hade i lungan tidigare i våras, så jag drog till vårdcentralen ett par gånger men de kunde minsann inte hitta något. Men jag var iallafall där imorse igen, och de lade fram en ny teori, vilken verkar vara den korrekta eller åtminstone mest sannolika. Eftersom proverna inte visade tecken på infektion (det var infektion jag hade förut, inte inflammation, så försök inte rätta mig era sopor) så började han fundera i andra tankebanor.

Han frågade mig vad jag jobbade med, och jag förklarade att jag stod och svarvade & slipade och drog i spakar & bar runt på saker som en dåre dagarna i ända. Då så gestikulerade han och visade olika rörelser, "gör du många rörelser som är lika de här?", och förde händerna fram och tillbaka i många varianter. My gosh tänkte jag, han måste ha dold kamera på jobbet, det är ju jag lizom bah! Iallafall konstaterade han att jag hade belastat mina muskler för mycket, och det gör ont när jag tar djupa andetag för att jag liksom tänjer ut de ömmande musklerna. Så jag har alltså varit till vårdcentralen ett antal gånger, tagit blodprover och alla möjliga tester fram och tillbaka nu i ca 2-3 månaders tid.

För att få reda på att jag är klen.

Domini

Jag skulle väl kunna sälla mig till ateisterna, allt som oftast. Eller ja, i princip jämt. Men vid vissa tillfällen så börjar man undra om herr gud kanske har ett finger med i spelet ändå.

Som t.ex. den gången då jag och min kära fru Emma var ute och åkte i en bil som hon hade lånat. Då satt jag och var DJ, och så hittade jag en skiva med Madonna i handskfacket (hur ofta lägger man handskar där egentligen?) och så drog jag på den. Det var en best-of så det fanns många stänkare där. Vi drog igenom skivan och så sade jag till Emma att "Lyssna nu! Det här är min favorit!" och syftade på Like a Prayer som var i slutet av skivan. Jag krämade på lite volym och tror ni jag flippade ur när skivan började hacka eller! Här satt man och väntade på den bästa låten liksom. Jag svor & spottade och vevade med näven i luften och tänkte att nu skiter jag i den här fittskivan!! Och så slog jag på radion. & vafan! Då spelade dom den låten på radion. Jag tittade på skivan, på radion, på skivan, på radion och på skivan igen. Sen kollade Emma och jag ängsligt & lite halvskrajt på varandra och sade inget mer. Jag kollade upp mot himlen och gav tummen upp till polarn gud. God is a DJ.

Och vad är ordet för handskfack i resten av världen? Jag menar de kör väl inte med vantar så överdrivet ofta i Botswana, Laos, eller säg, Mocambique.

Fylleinlaeeegggg

Snälla. Klicka inte här.. Snälla. Gör det inte. Säg inte att jag inte varnade er. Gör det inte sade jag!!! Vad är problemet!! Klicka inte!!!

För att anknyta till veckans Hawk, där Ghaal nämndes; Manne W skulle göra en lysande BM-Sångare. Fast vid annat namn såklart. Vad skulle ditt namn vara Manne? Jag tycker Anaal skulle passa. Tänk dig decimeterspikes och corpsepaint på den här saten!