Gubbar & jobb

Efter jobbet drar alla ner i duschen, eller badhuset som det kallas. Badhuset består av flera långa rader med skåp, och sedan en hall med ca 20-24 duschar skulle jag dra till med, i fyra olika rader. Nakna män som varit nakna med varandra i flertalet år. Strukturer och hierarki, under ytan av vatten, hud & pungar.

Man står och duschar. Blundar för man gnor sig i ansiktet med den uttorkande tvålen med små smulor i för att få bort all svart skit. En röst hörs i den stora salens eko och, pga de stängda ögonen, mörker.

- Du står i min dusch!
Och man öppnar ögonen.
- Va?
- Du står i min dusch!

Man ler och nickar till lite åt skämtet, och kollar sig ikring på de 8-10 lediga duscharna som finns runt ikring en, ty alla på arbetsplatsen inte går och duschar samtidigt. Sedan stänger man ögonen och fortsätter gno, gno så det svider, så smutsen som sitter djupt ska försvinna. Och med det sjätte sinnet så kan man liksom, trots att man inte ser något, känna när någon står nära en. Iakttar, kanske funderar lite. Så man sköljer ögonen för att se sig omkring vad som förssiggår. Gubbe står kvar.

- Du står fortfarande i min dusch!

Man makar på sig, tar en annan dusch med en duschs mellanrum, ni vet så det inte blir sådär bögigt. Det gillar inte gubbar.