The Firm

I fredags hade företaget ordnat en liten utflykt. De hade hyrt någon sjö i en skog, där jag satt på en sten. Låtreferensskämt åsido, vi skulle gå & fiska och jag fick som sig bör inte ett enda hugg. Tuffa tider, the fishes can smell my fear. Farsan och övriga fick dock många firrar, men efter ett par timmars korvgrillande och fruktlöst fiskande så gav jag vid tolvtiden upp och sållade mig till suparbänken istället. Vid sextiden var jag hemma och plakat, det kändes skumt att man började bli bakis när man skulle gå och lägga sig.

För övrigt ogillade jag allra mest att något geni valde att ta med sig sina två ungar till utflykten. Tror ungar verkligen att om de säger "du kan inte ta mig" lite lurigt och går runt en, att man ska springa efter dem? Damn right säger jag, jag tänker fan inte ta dig din jävla unge och GE FAN I ATT KASTA KOTTAR PÅ MIG för det funkar inte det heller. Slå dem för örat! Slå dem med stickiga plankor och putta dem i sjön.

Fast det allra bästa med utflykter blåbärsbrännvin åsido är ju såklart korvgrillningen. Gyllene tider, korv med bröd är fint det! Jag hatar när jag får mycket svart på korven för då får jag cancerångest, som man får av det brända har jag hört. Så jag vände det svarta på mina korvar nedåt och gav dem till barnen och gjorde Dum & Dummare-minen.