I abstain

Måndagen min har bjudit på en asalång föreläsning, ett litet mått idioti, och pluggning in absurdum för en muntlig tentamen som kommer vara över på tio min. Men självklart är det idiotin jag ska delge mig av. Min egen idioti, som traditionen bjuder.

Det var under en paus i föreläsningen som jag tog en snabb rush mot vattenklosetterna för att kissa med snoppen och spegla mig en stund. På vägen dit så blev jag dock hindrad av en sån där förbannad jävel som står och försöker värva folk till organisationer och föreningar av diverse slag. Jag trodde till en början att jag skulle kunna slinka ur deras grepp;

- Heeeeej! Går du på lärarprogrammet?
- Jodå det gör jag.
- Är du med i lärarförbundet?
(Här tänkte jag att jag var home free, för det är jag)
- Oja, oja!
- Men i studentkommittén då?
- Aoo... Nej, det är jag ju... in...te....
- Men dåså! Kom med här så berättar vi lite om oss!

Så jag följde såklart med bort till deras skrivbord. Jag fick en karamell, skrev under med min e-mail för att få deras jävla pittspam skickat till mig med information om vart möten ska hållas, andra skoj träffar och skit, skit,skit. Bara dynga som jag inte bryr mig om. Jag höll på att missa starten på andra halvan av föreläsningen, jag höll på att chestbursta mig själv med piss, och jag vältrade mig i självförakt för att jag inte avböjde.

På vägen därifrån kom det en kille efter mig och ställde sig vid skrivbordet deras.

- Går du på lärarprogrammet?
- Japp
- Jaha! Då är du med i lärarförbundet?
- Japp
- Okej!! Är du intresserad av att gå med i studentkommittén?
- Nej nej. Jag ville bara ta av ert godis.

Föredömligt.