Under det senaste året eller så har håret på mitt huvud gått igenom en rad förändringar. Det som satt kvar längst var det ovårdat långa och feta, som såg ut ungefär såhär;
Det uppmuntrades ju såklart av sådana som t.ex. Benny, "
Anpassa dig inte efter andra! Se ut som du vill! Wöööh!" Men det föll ju något sånär platt eftersom jag är narcissistiskt lagd och var tvungen att se mig i närmaste spegel vad jag än gjorde eftersom håret var så bångstyrigt, och jag ville ju se "fin" ut. Sedan kapade jag av det mesta, som i brist på nyare bilder får illustreras här under;
Bilden är knappast ny, men ligger mest i linje med hur jag ser ut nu (minus pollisar). Sedan så i onsdags gjorde jag min kortaste cut hittills. Det uppmuntras ju av sådana som t.ex. Emma, "
Du måste ju se ut som en skolpojke!!! Wiiie!". Det blev så kort så hon trodde jag hade klippt det mesta med rakapparat, men så var ju inte fallet. Det vore ju iofs nästa steg att gå, då skulle jag se ut ungefär såhär;
Lätt värt det, eller?
Det uppmuntrades ju såklart av sådana som t.ex. Benny, "Anpassa dig inte efter andra! Se ut som du vill! Wöööh!" Men det föll ju något sånär platt eftersom jag är narcissistiskt lagd och var tvungen att se mig i närmaste spegel vad jag än gjorde eftersom håret var så bångstyrigt, och jag ville ju se "fin" ut. Sedan kapade jag av det mesta, som i brist på nyare bilder får illustreras här under;
Bilden är knappast ny, men ligger mest i linje med hur jag ser ut nu (minus pollisar). Sedan så i onsdags gjorde jag min kortaste cut hittills. Det uppmuntras ju av sådana som t.ex. Emma, "Du måste ju se ut som en skolpojke!!! Wiiie!". Det blev så kort så hon trodde jag hade klippt det mesta med rakapparat, men så var ju inte fallet. Det vore ju iofs nästa steg att gå, då skulle jag se ut ungefär såhär;
Lätt värt det, eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar