Musikanter

Det finns ett band som till min totala oförståelse är omåttlig populärt och omtyckt, rentav kreddigt. Det som enligt min åsikt är det mest mediokra jag kan komma att tänka på i hela världen; Foo Fighters. Jag och Manne diskuterade det för inte så länge sedan, hur pass mediokra de är, för det ordet är verkligen pricken över i:et. De är inte dåliga, de är inte bra. De har inga minnesvärda riff (eftersom det bara är några ackord hit och dit) eller refränger. De förmedlar ingen känsla, de är varken glada eller deppiga. De bara är. Totalt mediokert, och därför ett under att de rönt så stor framgång. Nog för att Dave verkar vara en skön snubbe, but still...

På tal om musik, så satt jag för övrigt igår kväll och lyssnade igenom Fas, Deathspell Omegas senaste. Jag kom då på det, att det var SÅHÄR jag trodde att hårdrocken skulle låta när jag såg planscher på massa läskiga band när jag var liten (som i själva verket spelade låtsashårdrock a'la Accept med tillhörande arga smurfen-sång). När man såg omslaget till Maidens Fear of the dark så vågade man knappt fundera på hur musiken skulle låta eftersom omslaget i sig var så otäckt. Det var ju själva verket tralligt och glatt, men när jag lyssnar på Fas så låter det precis som jag trodde som liten. Det är kolsvart, ont och stundtals knappt lyssningsbart. Jag älskart!