Enter Sandman

Fyfan, inatt har varit en förjävlig natt, helt horribel rent ut sagt. Gick och lade mig kring elva-halv tolv tror jag, och vaknade mitt i natta. Jag kände hur jag var sekunder från att bli sängvätare, så jag rörde mig mot toan. På vägen dit så kollade jag på klockan och såg att den var kvart i fyra. Då jag hade planerat att gå upp klockan sju tänkte jag "fan vad najs! över tre timmars sömn till" och gick och lade mig igen efter uträttat behov.

En halvtimme gick. Jag kunde för allt i världen inte ligga bekvämt, jag vred och vände på mig. En timme gick. Jag började få ont i huvudet, det bultade lite lätt så att säga. Två timmar gick, jag stirrade i taket. Jag måste ju förfan somna, jag ska ju strax upp! Klockan blev sju, och klockan ringde. Fyfan! Huvudet bultade ännu mer och jag hade inte fått mig en blund. Jag ställde om klockan till åtta (vår föreläsning började nio), jag tänkte att jag kanske skulle få mig iaf en timmes sömn om jag sket i frukost och istället packade på mig lite frukt att äta i skolan.

Inte ett uns sömn. Klockan åtta mådde jag illa, huvudet bultade och jag ville slita ur mina ögon och sutta dom i toan pga. irritation. Jag tänkte OKEJ! Jag struntar i föreläsningen, jag får ta igen den på annat vis, jag måste få sömn. Så jag struntade i att försöka somna så fort som möjligt. Jag vaknade nu. Fyfan, allt för att jävlas.