There will be blood

När jag var liten hade jag en ofantlig mängd tomma petflaskor i vår matkällare. Som pengabingen fast med tomma flarror. Vi snackar hundralappar efter hundralappar, kanske tillochmed hade man fått en tusing om man hade åkt ned med dom till affären samtidigt. Så mycket för en elvaåring! Vilken tillgång. Jag brukade cykla ned med en påse för att panta och köpa mjukglass, glassen var ju i stort sett gratis!

Så en dag råkade jag paja en lampa i min vän hövding Rickards rum. Det var en ful jävla lampa från nåt pissbolag a'la Hobbex, som på sin höjd kostade 98 spänn. Jag viftade med en bandyklubba och råkade reducera lampan till splitter utstpritt över hela rummet. Omedelbart såg Ricke sin chans! Jag skulle betala tillbaka för den pajade bikupelampan med mjukglass.

Så dag efter dag på sommarlovet åkte vi ned med påse efter påse med petflarror. "Har jag inte betalat tillbaka den där jävla lampan än!?" undrade jag varje gång. "Snart" svarade Pickricke. Så en dag hade min källa med pantflaskor sinat. Lampan var återbetald! Och min mjukglassommar var över.