Dag tre på en vecka utan ett skit att tillbringa tiden med. Förbannat! Inte för jag älskar just företeelsen jobb, men tiden rör sig ju långsammare än en halt mördarsnigel. Men idag är det ju tamejfanken löning, så jag får väl för fan sluta gnälla. Jag är väl ingen idiot som min (i tidigare inlägg nämnda) kollega. Orkar inte gå in på detaljer men tro inte jag är feg, för den kan nog ändå inte läsa denna blogg och förstå/behandla de betraktelser och slutsatser jag hittills dragit. Jag orkar bara inte. Perhaps later!
Har jag tur så orkar Emma (som jobbat natt) släpa sig upp ur sin snark-dvala i tid så vi kan åka till Örebro och köpa mig nya pantalonger, ty de (enda värda att bära) jag har i min ägo för tillfället visar arslet mitt. Hade man haft en säkerthetsnål hade man kunnat göra en sån här rump-lucka som bäbisar har. Vid närmare eftertanke kanske man borde strunta i nya braxer och göra som en rutschkana i byxan, så man kan skita gåendes. Som en häst. Tänker jag efter igen så vore det iofs ännu dummare då man ju går miste om ett av livets fem stora nöjen, att sitta och skita. Skönt är att skita.
Nu ska jag spela kort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar