Festivalrapport

Sitter vid datorn hos Lars. Sneglar till höger. Lars ligger i säng med okänd kvinna. Kikar bakåt, Wilhelm ligger på köksgolvet. Tittar till vänster, Emma ligger och snarkar. Jag mår skit... Dekadens är vackert. Jag har lust att spela in skiten med filmkamera och referera med gammal film-röst, "Året är 1936, neger-Jon har kommit till socknen, alla är glada, åhej-å-hå"... Den pipiga rösten ni vet. "Festivalen har kommit till stan, alla är glada, solen skiner och vinet flödar". Förvisso inte sant. Jag är sur, det regnar och ser jag en till flaska etanol spyr jag. Men det ordnar sig snart. Det verkar spricka upp, och kanske kan jag tillbringa kommande dagen med rus och sol. Måste dock försöka somna om... Det blir en hård kväll.